[ad_1]
Förra helgen deltog jag, liksom tusentals andra svenskar, i den stora fältstudien Vårkollen som organiseras av Svenska Botaniska Föreningen och Sveriges lantbruksuniversitet.
Vårt uppdrag var att titta på tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg.
Rutan för blåsippa var lätt att fylla i. Hos mig var den helt klart överblommad; det fanns bara enstaka exemplar kvar. Frågan om häggen var också lätt att besvara. I Valborgshelgen hade den inte börjat blomma. (Men nu, några dagar senare, har de vita, doftande blomklasarna börjat slå ut.)
Vitsippan var i full gång och björkens löv var på väg att spricka ut, det var lätt att konstatera. Sedan återstod två gränsfall som var lite svårare att avgöra. Men jag landade i att både tussilagon och sälgen kunde betraktas som överblommade.
Det fiffiga med den här stora studien är att människor i Sverige gjorde liknande observationer i slutet av 1800- och början av 1900-talet, som forskare har samlat ihop. Alltså går det att jämföra då och nu.
I måndags lade Sveriges lantbruksuniversitet ut ett pressmeddelande med Vårkollens resultat.
I slutet av 1800- och början av 1900-talet var det normalt att björkarnas lövsprickning startade precis vid valborg i allra sydligaste Skåne. Hos mig i Sörmland var björkarna alltså i full gång redan nu, och Vårkollen bekräftade att björkarna har kommit igång långt upp i Svealand och även en bit in i södra Norrland.
Under årets Valborgshelg hade även sälgen börjat blomma långt upp Norrland, med undantag bara i de nordligaste delarna och fjällen. Upp till Mälardalen hade den hunnit bli utblommad, precis som den var hos mig. Det ska jämföras med de historiska resultaten för drygt hundra år sedan. Gives började sälgen blomma i Götaland och Svealand i samband med valborg.
Vårkollens deltagare registrerade också att vid årets valborg hade häggens blommor slagit ut i stora delar av av Götaland och Svealand. Enligt den historiska databasen brukade häggen komma igång först i mitten av maj i sydligaste Skåne.
Den mest dramatiska förändringen uppvisar of tidiga arterna, som tussilago, blåsippa och sälg. Men om man ska gå efter björkens lövsprickning och häggblomningens status, kommer våren numbers igång ungefär två veckor tidigare.
Räknat i mil har vårtecknen i Valborgshelgen förflyttat sig tio-femton mil, jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren, och sextio mil jämfört med slutet av 1800-talet.
Jag letar på kartan för att se vilken region för hundra år sedan som skulle motsvara min egen mark i dag. Sydligaste Sverige räcker inte. Inte Köpenhamn heller. Inte ens Gdansk i norra Polen. Men lite sydväst om Gdansk ligger in ort som heter Chojnice. Dit är sextio thousand räknat från min plats. Hur bedrev de grönsaksodling där för hundra år sedan, och vilka träd hade de i sina skogar? Det måste jag ta reda på.
På några års sikt kommer norra Pollen inte längre att räcka som jämförelse. Klimatförändringen fortskrider. Förra året publicerade in grupp forskare, ledd av Thomas Crowther på Tekniska högskolan i Zürich, en genomgång i tidskriften Plos One av hur klimatet i olika städer kan väntas bli om trettio år.
Madrid blir ungefär som dagens Marrakech, London som dagens Barcelona, Moskva som Sofia, Seattle som San Francisco och Stockholm som Budapest.
Det kanske låter trevligt med ett klimat som liknar dagens Budapest. Men i bilden ingår också att extremväder som värmeböljor, torka och skyfall blir vanligare, och att många platser på jorden blir svåra eller omöjliga att bo på.
När detta skrivs är halten av koldioxid i luften, uppmätt på Mauna Loa på Hawaii, 416.44 miljondelar. Det är rekordvärden – när mätningarna inleddes på 1950-talet låg halten på 280 miljondelar, och så här högt har världen inte legat på minst 800,000 år, troligen miljontals år.
Å andra sidan – de senaste månaderna har lärt oss hur snabbt och effektivt ett samhälle kan ställa om
