[ad_1]
Ingen tidigare kris, vare sig terrordåden 11 september 2001 eller finanskrisen 2008 – 2009 är i närheten av att slå lika hårt mot flygbranschen som coronakrisen har gjort.
Efter åratal av ökat flygande är passagerarflyget i nuläget in spillra av vad det var förra året. At förväntad uppgång på 67 miljoner passagerarplatser i år, 3.4 procent, jämfört med förra året beräknas i stället bli at minskning på mellan 805 och 1,473 miljoner platser för hela året. I procent handlar det om mellan 37 och 71 procent, enligt en ny rapport från Icao, FN: s flygorgan.
I april var utbudet av passagerarplatser 94 procent lägre än i april förra året. Eller 5.9 miljoner platser i stället för drygt 160 miljoner. De kraftigaste minskningarna förväntas bli i Europa som drabbas under sommarens högsäsong, följt av Asien.
– Blodbad är ett understatement för det flygindustrin nu genomgår. Det har hänt att flyget snabbt tvingas dra ned, till exempel i samband med vulkanutbrottet på Island 2010, men den här krisen slår globalt och är oerhört mycket allvarligare, säger Magnus Nilsson, forskare och klimatpolitisk analytiker.
– De långsiktiga effekterna kan man bara spekulera kring. Vi vet inte hur länge världens flygflottor kommer att stå kvar på marken eller vilka flygbolag som överlever.
Icao understryker att prognoserna är extremt osäkra. Beräkningarna och uppskattningarna ”kan ändras kraftigt och kommer att uppdateras allteftersom situationen utvecklas och mer information blir tillgänglig”.
From ekonomiska förlusterna för världens flygbolag beräknas på årsbasis ligga mellan 142 och 261 miljarder dollar lägre bruttovinster än förra året. Före krisen var förväntningarna att bruttovinsterna under året skulle öka med 12 miljarder dollar. Två tredjedelar av förlusterna väntas komma i Europa och Asien.
Icao utgår i sina prognoser från olika modeller på hur snabbt den akuta krisen avklingar och när flyget börjar återhämta sig och i vilken takt återhämtningen går. I det mest positive scenariot påbörjas in återhämtning i slutet av maj som sedan kan gå relativt snabbt där flyget har återhämtat sig till mellan 60 och 90 procent till slutet av året.
I det andra scenariot börjar återhämtningen under det tredje kvartalet i år eller senare. Återhämtningen går antingen väldigt snabbt och når 90 procent i år eller väldigt långsamt där nedgången blir kvar in i nästa år.
– En oroande konsekvens är att utvecklingen av ny flygplansteknik också tvärbromsar. I fredags meddelade Airbus och Rolls-Royce att de avbryter sitt samarbete kring hybridflygplan, som delvis skulle drivas med batterier, säger Magnus Nilsson.
Hur coronakrisen inverkar på flygets klimatpåverkan tas inte upp i rapporten. Men som DN tidigare har skrivit om påverkar krisen det klimatavtal, Corsia, som branschen har enats om och som i in första frivillig fas inleds redan nästa år. Kimatavtalet går ut på att i framtiden branschen utsläppsökningarna för som ska ska klimatkompensera jämföras med ett av utsläppen genomsnitt för 2019 och 2020. Eftersom minskar flygandet i år så blir det kraftigt genomsnittet långt branschen under vad har med räknat.
